Jag gillar tjejen på nudelstället. Jag vill ta med mig henne hem. Lägga henne i pappas gamla ishockeyväska, frakta hem henne och sätta henne i soffan hemma. Prata med henne och klämma henne lite på armen ibland. Hon och jag skulle kunna bli bra vänner. Byta bokmärken och luktisar. Antagligen skulle jag fläta hennes hår. Hon skulle berätta om sitt liv på sin halvt obegripliga engelska. Jag skulle lyssna och gissa hälften av vad hon sa. Jag skulle gissa att det handlade om hennes första kyss, hur hon hamnat på en nudelrestaurang i centrum av London och ett konstigt födelsemärke hon har på benet som ser ut precis som Bill Nighy. Sen skulle jag bädda ner henne, kanske till och med krympa henne och lägga henne i fickan.