måndag 2 augusti 2010
Bönner.
Att sätta sig i en bil och trycka på gasen, och ibland på bromsen, får en att känna sig så fri som Vellinge-kommun vill att man ska känna sig när man passerar deras kommungräns. Oplanerat körande kan vara fantastiskt. Man kan hamna bland den värsta inaveln, traktorer och andra maskiner som är mer än 50 år gamla, malning och djur i bur. När man kommer hem kan man äta gott bröd och somna i soffan. Och inte tänka på arbetsdagar. För de är långt bort. En personlig bankrutt står emellan mig och arbetet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Underbara bilder! Bönner såg jag med idag på väg till jobbet. Ja, det var jag som var på väg, dom var redan på plats. Verkar vara ett bra jobb det där. De stod i sina blåa böjsor och tittade på en enorm vattenspridare. Konstigt, tänkte jag, det var ju en blöt natt inatt. Men bönner dom är liksom aldrig nöjda helt och hållet...Ändå i mitt nästa liv vill jag ha en åker tror jag. Åkrar är alltid lika motiverade att växa. Men du vad är en personlig bakrutt?
SvaraRaderaEn personlig bakrutt är när man tar bakvägen, eller nåt. Jag korrekturläser ändå typ tjugo gånger, suck. Ändrar genast!
SvaraRaderaJa, bonde verkar schysst. Köra traktor och se årstiderna. Det hade passat mig! Trist bara att de så sällan har semester. Men vi kan ha åkrarna bredvid varandra och planera gemensamt så får vi hälften av arbetsbördan! Och kan baka kakor varannan gång!
Jag är inte lika övertygad om att jag vill ha en åker, men får man ändå komma förbi på kakor ibland??
SvaraRaderaJag kan ju stå för maten så blir det lite knytis =)